Då var det måndag igen…

Helgen har varit lugn och bra.
På lördagen gick Käre maken upp och tog morgonbestyren och jag skulle få ligga kvar och ta det lugnt, hinna med att ta en skön morgondusch som jag älskar, men som det inte blivit så mycket av den sista tiden.

De senaste månaderna har det mest blivit en snabb dusch på kvällen istället så man har det gjort när man är tvungen att rusa upp på morgonen när Bamsefar tycker det är dax att gå upp.

Men i lördags skulle jag alltså få (och fick) min långa sköna morgondusch, det var bara det att jag vaknade med migrän….

Illamåendet sköljde över mig och jag mådde inte ett dugg bra, och inga tabletter fanns det hemma.
Jag brukar alltid köpa nya när jag tagit de sista, för att aldrig vara utan när jag vaknar med denna hemska huvudvärk.

Men inte den här gången….troligtvis för att allt är ganska rörig intensivt runt omkring oss , jag glömde helt enkelt bort det.
Nåja det blev en promenad ner till apoteket och det kändes bra med frisk luft för huvudet, men när jag kom hem tog jag tabletterna och kröp ner under en filt i soffan och sov i ett par timmar.
Åhh vad jag var glad över att maken var hemma så jag fick möjlighet till denna välbehövliga sömn.

Maken ordnade med mat och Bamsefar spelade Xbox, dagen gick om än knackigt, huvudet var tungt och jag var inget vidare trevligt sällskap.

På söndagen mådde jag mycket bättre, men då var det dax för maken att åka iväg och jobba…

Bamsefar och jag blev ensamma hemma,han spelade på Xboxen och jag städade ur lite skåp.
Efter maten tog vi oss en långpromenad på 90 minuter, det kändes gott när vi kom hem och landade i soffan med lite popcorn och melodifestivalen som vi spelade in på lördagkväll.

Kvällen gick med sina vanliga rutiner och Bamsefar somnade gott vid nio tiden och jag gick till sängs en timma senare.
I morse var första morgonen på två veckor som jag och Bamsefar var ensamma hemma, vecka 7 var maken ledig och åkte först på tisdag vecka 8, då kom dottern hem och sov här till fredag morgon och på lördag var ju käre maken hemma igen och morgnarna har flutit på ganska bra, visst det har varit tjafs och lite högljudda och ibland väldigt tjatiga morgnar, men det har flutit på.

Och….ja i morse var bråket igång igen, han gick på mig,  gapade, härjade och var hotfull, bankade i dörren och sparkade på garderoben…..Vad är detta, hur kommer det sig att han håller sig och  ”sköter” sig hyfsat när någon annan är hemma men försöker ge sig på mig och bråka med mig när vi är ensamma hemma….?

Är det mig det är fel på, jag tycker jag har samma rutiner på morgonen oavsett om någon annan ligger och sover i lägenheten eller inte…?
Men något måste det ju vara. När han lugnat sig ber han om förlåt men säger samtidigt att jag inte får tala om det för någon.

Suck, jag vet faktiskt inte hur jag ska lösa detta, det verkar som om han   känner ett övertag eller åtminstone vill känna ett övertag över mig.

Jag har hört och läst från hans tidigare placeringar att han har en kvinnosyn som inte är den bästa, och att han helst tyr sig till män, men i början märkte jag inget av det, undrar om det är det här dom menar..?
Nog om det, nu ska jag ge mig ut på en långpromenad och lufta huvudet så jag är pigg och har ork när Bamsefar kommer hem från skolan igen.

Ha det gott mina vänner, ta vara på dagen, den kommer inte igen. // Kram Annelie

Besök

Dagen började lite nervöst för Bamsefar, han hade lite svårt att koncentrera sig på frukosten och morgongöromålen, pratade mycket om lillebror som skulle komma på besök.

Innan har han knappt nämnt sin bror, men nu var det säkert så påtagligt och verkligt efter som det var så nära.
Klockan fyra skulle dom vara här, Bamsefar kommer hem från skolan strax efter tre och idag var han påtagligt orolig när han kom hem, han vandrade fram och tillbaka mellan sitt rum och köket och sa, Nu kommer dom, kommer dom snart…i ett i ett.

Vi hade sån himla tur så att Familjen var här redan halv fyra, det hade gått fortare att köra en vad de hade beräknat, så vi behövde inte vänta så länge innan de ringde så att vi kunde gå ut och möta dem.

Bröderna sprang mot varandra och kramades, det såg riktigt härligt ut.
När vi kom in till oss begav sig pojkarna in på Bamsefars rum och började spela Xbox.
Det var väl som vanligt mest Bamsefar som spelade, han har ju väldigt svårt att låta någon annan röra hans saker.
Men de föll nog in i gamla mönster och lillebror fann sig i sin lott, lite såg vi naturligtvis till att han fick prova också, men det satt långt in.
De höll sams hela tiden i allafall och verkade ha roligt.

Vi andra satt i köket och fikade och pratade, det kändes som om vi känt varandra i åratal, vi pratade i munnen på varandra , skrattade och hade det jätte trevligt.
Besöket var tänkt att vara 1 1/2 timma ( det är vad ett umgänge beräknas ta) men efter 2 1/2 timma så sa dom att nu måste dom verkligen åka, för de hade lång väg hem och mannen skulle iväg på natt jobb så de borde nog åkt redan för en stund sedan…
”Mamman ” sa när de klädde på sig, – Det är ju synd att ni inte ska vara kvar, för det hade varti trevligt att fortsätta träffas… Ja så kändes det faktiskt, underbara människor.

Bamsefar och hans bror sa hej då till varandra och sen var det inte mer med det.
Kvällen blev lugn, Bamsefar ringde till mamma som han brukar på torsdagar, vi såg på Halv åtta hos mig och sen var det  kvällsrutinerna och sängen.
Allt gick precis som vanligt.

Men i morse kom reaktionen, det var ett hallå utan dess like inne på hans rum, Det var länge sedan han hade en sådan morgon, men han fick hålla på tills han tröttnade och kom ut i köket  åt sin frukost och lugnade ner sig ganska bra.

Innan han åkte iväg till skolan fick jag en kram och han la huvudet lätt på sne ( som han brukar göra när det är något han känner blivit fel och om han vill något)
-Får jag spela när jag kommer hem, sa han sedan.
Och ja det får han allt en stund, han gjorde ingen illa i morse, han var inte utåtagerande mot mig utan höll sig på sitt rum tills det blåst över, och vi vet ju vad utbrottet berodde på, för det är säkert massor av känslor som är svåra att hantera inom honom.

Nu ska jag betala lite räkningar och sen blir det tvättstugan, hundpromenad och i eftermiddag storhandling.
Sen är det helg och fredagsmys.
Sköt om er och ha en fin dag // Kram Annelie

Och solen den lyser..

Dagarna fungerar ganska bra tycker jag, inga större utbrott eller bråk.
Det som är annorlunda och lite smått jobbigt är Bamsefars inre oro och rastlöshet.
Den övergår till tjat och ständiga ljud från honom när han inte finner ro att sätta sig med något.

Tex, som han höll på med allt detta tejpande och pysslande innan, det är inget sådant, inget lego bygg, inget att sitta och se på en film, bara ett rastlöst fladdrande från det ena till det andra samtidigt som munnen går i ett.
I väntan på att det ska bli middag, att det ska bli kvällsmat, att det ska bli  Halvåtta hos mig , alla de där fasta punkterna som infinner sig på eftermiddagen.

Har någon nån ide vad jag kan göra åt situationen…?

Jag räcker liksom inte till och blir smått irriterad över det ständiga tjattret som är. Jag får inte läsa tidningen, inte sitta vid datorn, inte prata med någon annan för då ser han till att störa och så han får hela uppmärksamheten, vi kan inte ens se på Halvåtta hos mig längre utan att han pratar sönder det…..

Det är lika dant i skolan säger hans fröken, hon får inte göra något annat en att vara med Bamsefar utan att han ropar och påkallar all hennes uppmärksamhet.

Vet inte om jag tycker det här är så mycket bättre en innan han fick sin nya medicin , jo, det värsta av hans aggressivitet är borta och det är jätte skönt, han är lugnare vid läggdags och somnar fortare, men tiden där i mellan är nästan svårare att hantera, eller om det bara är ovanan att se honom så här.

Doktorn säger att det tar sin tid innan medicinen har full verkan, så vi får väl avvakta och se.

Idag är jag hundvakt och ska så vara tre dagar i veckan i tre månader framåt, det blir mysigt. Vi har varit ute på en 45 minuter lång morgonpromenad och snart är det dax för en liten middagsprommenad.
Solen lyser och det är riktigt härligt (fast lite kallt) men nu kan jag inte skylla på något, nu måste jag ut på promenader på dagarna och det är helt klart bra för mig.

I morgon kommer Bamsefars lillebror hit och hälsar på med sin fosterfamilj, det känns lite pirrigt, men det kommer säkert gå jätte bra.

Nej nu ska jag dricka upp mitt kaffe, dra på mig långkalsonger och ge mig ut i solen.
Hoppas ni hittar era guldkorn under dagen.
Kram Annelie

En småbråkig måndag

Måndagsmorgonen började bra, bamsefar vaknade vid sju tiden och kom upp med ett stort leende och ett glatt godmorgon. Han var redan färdigklädd och det var full speed från första början.

Han var som sagt på gott humör, men munnen gick i ett, inte en tyst minut…. men efter ett tag  gick det över i en mer retlig ton och småbråk.
Innan taxin kom hade det nästan börjat ryka ur öronen på mig av tillbakahållen ilska som pyrde inom mig.

Men taxin kom som en räddande ängel, Bamsefar var så speedad så när taxichauffören öppnade bildörren  hade han sån fart så att han smällde igen den med ett brak. Tur att inga fingrar kom i mellan där.

Jag hade tvättstugan idag så nån långpromenad han jag inte med, men himlen var vackert blå och jag lovade mig själv att i morgon, då ska det bli av, det får bli första prioritet.

Så blev då klockan tre och taxin  kom, Det var en lika intensiv Bamsefar som kom hem som hade lämnat lägenheten för sex timmar sedan.
Jag läste i hans kontaktbok att han hade klippt ett hål på sin frökens kofta annars hade det varit en bra dag, de hade varit och badat men Bamsefar ville inte vara i den stora bassängen för han tyckte den var för kall, så han hade tillbringat sin bad tid i barnbassängen.

Jag började med maten och Bamsefar var överallt och ingenstans, petade i allt , flyttade runt, ”tjattrade” och höll på att göra mig smått tokig (ja värre en vad jag är i normala fall) Vid middagen fortsatte detta intensiva och det slutade med att han hade sönder sitt glas…

Då bestämde jag mig för att ta den där långpromenaden redan i idag, tillsammans med Bamsefar, det kändes som en bra ide att ”rasta” av honom lite.

En timma och tjugo minuters snabb promenad blev det, Det var en ganska så trött Bamsefar som jag hade med mig hem. Men oj så gott mitt huvud mådde.
Vi har ju precis dragit ner på Concertan, har mina funderingar om det kan vara det som spökar.

 Nu ska han snart ringa till sin pappa, sen blir det kvällsmat och Halv åtta hos mig, sen är det sängdax och jag ska vila mina öron .
I morgon är en ny dag och vi tar nya tag.

Var rädda om er och ha en fin måndagskväll // Kram Annelie

Solig söndag.

Åh vilken underbar söndag vi vaknade till idag, ja vädermässigt i allafall.
Solen skiner från en klarblå himmel, visserligen är de rätt många minus i skuggan, men solen värmer…

Man blir glad av solens strålar och det känns som om man skulle vilja le mest hela tiden.

Ja så är det alltså om man kan koppla bort allt tjat, gap och skrik här inomhus.

Vilket inte alltid är det lättaste, en rent ut sagt bedrövlig morgon har vi haft, men det är bara att låta det dra förbi och göra det bästa möjliga av det, ( att slå dövörat till och njuta av solens strålar genom det smutsiga fönstret).

Det hela lugnade naturligtvis ner sig, det gör det ju alltid, men efter en sån morgon tycker jag inte att det är ok att få spela Xbox som nån slags belöning eller bara för att vi ska få det lugnt.
Så idag blir det inget spelande alls.

Vet inte hur ni tycker, men hade det varit mitt biologiska barn som hade uppträtt på samma sett, så hade det blivit det samma resultat där.
Alltså blev det ett nej  när tjatet började och cirkusen var igång igen……

Vi tycker oss märka att Bamsefars humör har blivit sämre igen, sen Xboxen kom hem från lagningen. Vet inte om det har med den att göra eller om det är andra omständigheter, men vi håller ögon och öron öppna för att hålla lite koll.

Nu har lugnet lagt sig här hemma igen och vi ska snart åka in till stora staden för att lämna dotterns små nakenfisar som har sovit här i min säng i natt. Det har varit så varmt och gott, riktiga små värmekuddar är dom.
 Zikoria, vår vackra katt tycker väl att det är lika så gott att de åker hem, de kommer bra överens ute och hon följer gärna med på promenaderna , men hon känner sig inte helt bekväm med att ha dom omkring sig här inne, om dom inte ligger och sover förstås.

Ha en härlig söndag, och var rädda om varandra! Kram Annelie

Ny klippt och fin.

Bamsefar skötte sig jättebra hos frissan igår. Vi fick sitta och vänta en stund innan det blev vår tur eftersom kunden innan oss helt plötsligt fick för sig att klippa lugg när hennes klippning så gott som var klar…

Nu gjorde  inte detta så mycket eftersom kunden var min dotter och Bamsefar fullkomligt älskar henne, så han tyckte det var väldigt spännande att titta på när hon blev klippt och hon blev så fin.

Så var det då Bamsefars tur att sätta sig vid schamponeringen, det var lite läskigt, men det gick bra.
 Han ville ha det riktigt kort, så när han satte sig i stolen åkte maskinen fram. Det hade han varit med om förr, det märktes, han satt så stilla och verkade njuta av att bli klippt.

Och här är resultatet.
När vi kom hem ville han spela Xbox (igen) vilket han hade gjort så gott som hela dagen, så jag sa -Nej nu får du faktiskt försöka hitta på något annat.

Det skulle jag naturligtvis inte sagt, utbrottet kom, käre maken hamnade mitt i det hela och även han fick ett smärre utbrott.
Det slutade med att båda var tysta i en timma, sen blev det ett trevande förlåt från dom båda.
De hjälptes åt att bygga lite kaplastavar och det hela slutade med att det blev en jättefin kväll.
På kortet sitter Bamsefar och ”spelar” hänga gubbe (heter det så) med Käre maken. Jätte bra träning på bokstäver och ord för honom, han tänker efter och ljudar fram bokstäver tills han hittar rätt.

Sen blev det Halv åtta hos mig som vanligt och natt proceduren blev kort. Bamsefar var väldigt trött efter den här långa dagen och somnade som en stock  klockan halv nio.

Idag har jag hämtat ut hans nya medicin till natten, Linda undrade vad det var han hade fått och nu vet jag.
Circadin heter den.
Många kanske tycker att vi medicinerar Bamsefar för mycket, men jag ser ju hur pass mycket bättre han mår nu en vad han gjorde innan vi började med Stratteran så jag kan bara säga att jag som lekman tycker det verkar vara bra. Concertan går vi ju ner i styrka på nu för att sen ta bort den helt och de här till natten är ett prov bara för att se om han möjligtvis kan sova lite längre och mer sammanhängande under natten.
Nog om det, i kväll får vi testa och se hur det verkar, det kanske inte fungerar alls.

Nu är det en knapp timma kvar innan Bamsefar kommer hem från fritids, så jag ska passa på att lägga mig i soffan en halvtimma och koppla av, Käre maken ligger där redan..

Ha en fin fredagskväll // kram Annelie

Läkarbesök

Idag var det läkarbesök inbokat på Habiliteringen, det var bara uppföljning av nya medicinen.
Läkaren vi har till Bamsefar är en underbar kvinna som verkligen verkar veta vad hon sysslar med, hon är lyhörd och lyssnar på vad vi har att komma med.

Vi ska fortsätta med Stratteran som innan, halvera consertan och dessutom få en tablett till natten så att vi slipper de väldigt tidiga morgnarna.
Som det är nu så vaknar Bamsefar nån gång mellan fem och sex och när han vaknar är det upp och på med kläderna på stört. Inget ligga och dra sig där inte eller gå i pyjamasen tills frukosten är avklarad.
Allt ska på och dagen ska börja med en endaste gång, så är det…..oavsett om det är måndag eller söndagmorgon.

Vi bokade en tid hos en dietist också, Bamsefar går ner i vikt och det är inte bra, jag får börja tänka på att ge honom extra fet mat och köpa hem den röda mjölken, vilket jag inte tänkt på innan, vi har alltid grön mjölk hemma, men nu får det bli lite ändring på det.

Om en halvtimma ska vi ge oss iväg till frissan, Bamsefar har länge tyckt att håret varit alldeles för långt, men vi har haft svårt att få till en tid som passat för klipning.
Men idag ska det alltså bli av, hoppas det går bra.
Jag har ju inte en aning om hur han uppför sig i en frisörsstol, men det är ju något han vill så jag tror nog att det ska gå bra.

I morgon är det fritids igen och Käre maken och jag får en hel dag tillsammans där vi inte har något inplanerat mer en  att bara vara och ha det skönt.

Ha det gott och var rädda om varandra // Kram Annelie