Sista dagen…

Igår var sista dagen som N var här hos oss.
Jag hade tvätten på förmiddagen och då lekte grabbarna med varandra, snällt och utan bråk, tänk det hade varit en omöjlig tanka för tre veckor sedan.
Det var faktiskt vad min granne sa också… -Tänk i början , sa hon, tyckte jag du mest fick vara arg och tillrättavisa killarna, nu är dom mycket gladare och mycket snällare mot varandra.

Det stämmer faktiskt, vem vet , det hade kanske gått riktigt bra med tiden att ha haft kvar båda två.
Men nu är ju inte det något att spekulera om, det var aldrig meningen att N skulle stanna, planerna om att han skulle hem till sin mormor var redan igång när han flyttade hit. Men då visste man inte hur flytten skulle gå till rent praktiskt.
Men nu är den alltså genomförd.

Tillbaka till gårdagen.
Efter tvätten  gick vi ut på skogspromenad.

Vi plockade hallon, smultron och blåbär. Vi hälsade på en stor och fet, brun prickig groda, som killarna tyckte var mycket rolig. Jag tog en bild på den, men tyvärr hoppade den iväg i samma ögonblick så det blev bara en gräsfläck på bilden….

Båda pojkarna verkade njuta av promenaden och var så glada över alla bär de hittade.
När jag började känna i magen att det nog var dax att sätta på potatisen, började jag förbereda pojkarna på att det var tid att vända hemåt.
Bara lite till, vänta, vänta….

Naturligtvis väntade jag och dom fick springa en runda till…under tiden de sprang runt stod jag och tittade mig runt om kring, och opps…mitt framför ögonen växte det några gula små godingar.

Jag väntade in pojkarna, sen plockade vi de små delikatesserna tillsammans. Först undrade de vad det var, men när de fick lukta på en sa dom…Ahh, vi har sådana i Armenien.

Dom hjälpte till att rensa dem, sen stekte vi dem som tillbehör till maten, och dom tyckte verkligen om det, jätte kul, tycker jag som älskar att både plocka och äta svamp.

Fläskkotlett,potatis och sås var det beställt och så fick det bli. Den lille herren åt två fläskkotletter, massor av potatis och sås till dem, han var mätt , nöjd och belåten efter middagen.

Sen kom sonen med sin lilla familj på besök en liten stund innan läggdags.
Det är alltid lika roligt att se dem och få njuta lite av minstingen i familjen.( Lille Folke alltså)
N somnade innan klockan slagit nio och sov djupt när R kom ut och sa att filmen var slut så det var dags att komma in och sätta sig hos honom en stund tills han somnade.

Kvart i fyra i morse väckte jag N, han  klev upp utan protester och klädde på sig.
04.25 kom de som skulle följa med honom på resan och jag fick en snabb kram innan han skuttade iväg.
Hoppas höra från honom i morgon så jag får höra hur resan var och att han kommit fram ordentligt.

R njöt på förmiddagen av att vara ensam, men framåt eftermiddagen kom allt längtan efter kompisen krypandes lite….
Men både mamma och pappa har ringt idag och vi har haft Chester och Freja här, så vi har haft lite att göra iallafall.
Nu ser han på film och snart är det sov dax för oss båda, tror jag.
Ha en skön måndagskväll och en härlig helt vanlig tisdag.
Kram Annelie

12 thoughts on “Sista dagen…

  1. Tänk så mycket gott man kan hitta i skogen :)Lite sorgligt att N skulle åka hem nu när de börjar finna sig tillrätta båda två, men det var ju planerat så. Inte så konstigt om han kommer att sakna en kompis framöver, men å åndra sidan kanske det går fortare för honom att lära sig svenksa och få nya kompisar i närheten om han är ensam.Jag ska hålla tummarna att det går bra och att han inte sörjer sin vän allt för mycket.Vi får väl hoppas att N får det bra hos farmor och att resan gick bra med tanke på hur lång den var.Kramar om dig och önskar dig en vanlig tisdag med//LenaP.S. Tusen tack för prinsen!D.S.

  2. Vad bra att avfäredn gick bra för honom och hoppas du får positivt besked att resan gått bra. Kan tro att lekkompisen kommer att vara saknad ibland, hoppas han hittar någon i omgivningen att leka med.Undras om det blev en wirre när du rensade…..nej inte med grabbarna omkring, det väntar väl tills du och maken hittar mer sen :-))Hoppas ni somnade gott och får en fin tisdag!Kramen och en morgonfin / Maritha

  3. Jag hoppas ju att det blir så Lena, att han kommer att lära sig svenska lite fortare och få svenska kompisar. R är inte lika framåt som N var, men jag får försöka vara med och pusha honom så gott jag kan…. Det är en månad ungefär, sen börjar skolan och då får han massor av annat att tänka på.Prinsen ja, håll till godo, han är din tills du hittar en som är bättre ;))Kram Annelie

  4. Maritha, det var så lite svamp så det var knappt värt att slå upp en wirre, men som du skriver, jag hade naturligtvis inte gjort det även om det hade varit mycket, inte tillsammans med pojkarna. Det kommer att bli gott om tillfällen tillsammans med Käre maken i höst skulle jag tro.Önskar dig en fin tisdag också, kram och en morgonmjuk // Annelie

  5. En blandning av härlighet och lite vemod alltså. God mat och avsked 😉 Låter som att ni har det rätt bra hemma hos er i alla fall. Ni är så fina människor som öppnar ert hem så fint på alla sätt och vis. Kram på dig finaste du.Linda

  6. Ja det måste vara vemodigt när det blir skiljsmässa, men samtdigt håller jag med din granne, trots att jag inte känner till det hela så bra. Men det du har berättat här i bloggen så ser jag hur fint de har det barnen hos dig! Du gör ett kanonarbete som är så viktigt och värdefullt att det inte går att köpas för pengar. Du kommer alltid att finnas i barnens hjärtan med tacksamhet och värdefulla minnen… kramar till dig från mig!

  7. Vad länge ska ni ha R hos er, är det också så att han ska lämna er inom er en snar framtid..??Usch, jag vet inte om jag skulle orka vara fostermamma, skulle tycka det vore såå sorgligt när de åker igen.Jag trodde N & R var syskon, den känslan har jag bara fått.. :o))O du… bläää för svamp,, vi är två av allt folk i Sverige som aldrig varken plockar eller äter svamp.Ha det underbart.. // Varm kram

  8. Tack Linda, ja lite vemodigt var det allt, men som sagt, vi visste ju om detta rån första början. Nu får vi koncentrera oss på att försöka få R att trivas ensam utan sin lite mer sociala kompis.Kramar till dig.

  9. Tack Myrra , vad du är gullig. Ja jag hoppas ju att man sätter några små avtryck i hjärtat på dom, i mitt hjärta finns det många avtryck efter barn och vuxna som kommit in i min väg och berört på ett eller annat sett…Massor av kramar till dig // Annelie

  10. Annelie, hur kan man heta Annelie och varken plocka eller äta svamp, det som är så härligt och så gott…du vet inte vad du går miste om,och den goa wirren när man rensar all svamp..men du gillar väl inte whiskey heller kan jag tro????Nej R o N är inte släkt på något vis, de hade bara det gemensamt att de kom från samma land och pratade samma språk och att deras föräldrar bodde i samma område här i Sverige i väntan på asyl.R kommer att stanna här till i slutet av december, så det är ju ett litet tag till innan han får återförenas med sina föräldrar.Kram vännen, njut av din semester!!

  11. Skönt att allt gick bra inför resan för pojken. Tar nog ett tag innan R vänjer sig att vara ensam. Åh ! kantareller..så gott ! Nu vet jag vad jag och Peter ska göra idag, blev såå sugen på att kolla i skogen efter svamp, och ta med kameran. En lugn skogspromenix gör nog susen på humöret och värken :-)Tack vännen <3Ha en skön onsdag !!! Många kramar..Annika

  12. Ja Annika, ta en sväng ut i skogen, det brukar vara gott för både kropp och själ, hittar man sen lite kantareller är lyckan fullständig .Tack goa du ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s