Kommer faktiskt inte på något…

I går skulle vi alltså åka till den stora, stora affären…och så gjorde vi också.
Dottern skulle med och vi tog hennes alldeles nyinköpta bil, för vår bil var på service.
Resan gick jätte bra och man satt så skönt i den. När vi kom fram och bara hade ca 25m kvar till parkeringen hände det som inte fick hända…
Lillkillen börjar kräkas, och det är inte lite som kommer och inte bara en gång utan tre…stackars liten.
Hela han alldeles nerspydd, och baksätet i den nya fina bilen… Ingen rolig start på handlingen.
Först fick vi försöka få bort så mycket som möjligt från bilens säte och jag fick springa till närmsta affär och köpa en helt ny kläduppsättning till Lillkillen, ända in till kalsingarna.
Sen fick vi gå in på en toalett och tvätta av oss så gott det gick, för att få bort lukten.
Efter det var vi redo för att handla, om en lite avslagna…

Vi fick tag i en hel del kläder till Lillkillen, lite till mig och lite till Käre maken. Men oj vad stort det har blivit, jag irrade runt på damavdelningen utan att hitta just någonting. Det fanns mest sommar kläder tyckte jag. Men trosor, stora och rejäla, sköna och bekväma, det hittade jag.
Sen blev det lite smått o gott som block, kort, lite leksaker osv. men vi hade inte så mycket ork, eller rättare sagt, Lillkillen hade inte så mycket ork, så vi skippade heminredningen som jag sett fram mot att gå till. Men det får bli en annan gång….

Lillkillen fick ett stort legobygge och det höll honom sysselsatt under kvällen, så pass mycket att han blev sur och arg när det var dags att lägga sig, fast det var långt över tiden.

Idag har vi varit på 3  års kalas, Elvin har nu blivit en stor kille. Han och hans syster Hannah hade bakat tårtan som var jätte god. Stora hallon och stora blåbär och tre ljus som sig bör. Så även idag har valkarna fått så de håller sig i form.

Storebror hade redan börjat skolan, men han kom hem under tiden vi var där så att jag fick en kram även av honom och lille Nils kröp omkring och var glad så gott som hela tiden.
Glad var även jag, som fick träffa fyra av mina barnbarn på en och samma dag. Hoppas dom kommer och hälsar på snart.

 När vi skulle  fara iväg så började Elvin bli trött och visade prov på lite av tre års trotset, för är man tre år så ska det ju naturligtvis märkas, så är det ju…och så sött som han ler på bilden så kan man inte annat en älska honom precis så som han är.

Ja just ja , bilen och de härligt syrliga spydofterna..

Opps, det blev visst fel bil, men den här är också snygg….

Vi körde upp den till en bilfirma som rengör bilsäten på olika sett beroende på vad det är som hänt i bilen. Vi hade tagit så väl hand om olyckan precis efter den hade hänt, så de behövde bara ångtvätta sätet , så nu är det rent och fräscht igen.
När jag frågade vad det kostade sa han – Äsch, ge mig en pizza peng, så blir jag nöjd, en hundring blir bra.
Härligt, jag hade räknat med att vara tvungen att punga ut med en del. Skönt med positiva överraskningar ibland, för omväxlings skull.

Just nu är vi hundvakt, för dottern är och vimlar på sitt jobb, de har en ”ny start öppning” i morgon, med lite nya märken och nyrenoverade lokaler. I kväll är det lite VIP visning med vimmel, lite att dricka ur fina glas och antagligen lite till tugg till det.
Hoppas dom har trevligt, svärsonen tyckte jag skulle följa med, men jag stannar hemma, vardagsklädd, tillsammans med hundarna istället, det är mera jag, än vimlandes runt med ett glas i handen och le trevligt, mot människor jag inte känner.

Till sist ett litet ord på vägen…..  Hög livskvalité är att är att tycka att man har det bra själv, och det tycker jag att jag har.

Kram alla fina, hoppas ni också har det bra.// Annelie

21 thoughts on “Kommer faktiskt inte på något…

  1. Stackarn som kräktes i bilen 😦 Men bra att ni hittade lite kläder till er alla :)Hoppas han mår bra nu iaf..Mysigt att träffa alla barnbarnen..Kram Mia

  2. Ojdå….att han blev kräksjuk lillkillen, åksjuk kanske?Jag har aldrig varit till Ullared men din beskrivning om damavdelningen gör mig virrig bara att läsa om, annadagsrean klarar jag inte!Så bussigt att göra rengöringen så blilligt :-))Jadu, sånt vimmel klarar jag mig också utan! Mys där hemma är bäst :-))Ha det gott govännen! Kram och en regnfin på kinden! Maritha

  3. Jodå, Mia, nu mår han bra. Det var nog bara lite för slingriga vägar och lite för varmt i bilen… lägg där till att han satt och tittade i tidningar.Han brukar klara det och vi har inte märkt något av nån åksjuka innan, men det var säkert det som gjorde att han kräktes.Ha en fin dag och massor av kramar till dig// Annelie

  4. Ja Maritha, åksjuka var det med all säkerhet, för sen var det inget mer och han mådde som vanligt igen.Ullared kan vara skrämmande med allt folk, men den här gången var det inga köer och väldigt lite folk på stora ytor så vi behövde inte trängas på något sett och vis. Men man blir trött och lite virrig ändå. Herrkläderna och barnkläderna kommer först, sen är man liksom trött när man kommer till damavdelningen och virrar mest runt tom i huvudet.Nästa gång får det nog bli en tur utan barn, så jag kan gå till damavdelningen först.Men den här gången var det ju kläder till lillkillen som var viktigast.Kramar om dig och skickar en liten regnfin här ifrån också.

  5. Nääee,, stackar lillkillen,, är han åksjuk eller bara nervös inför er shopping-tur..??Va synd att du inte hann och kunde se på allt du ville när du väl var där.. men ni har väl inte såå långt till Ullared..??Jag längtar dit.. :-D, älskar det stället, även om det har blivit väldigt stort.Ha en underbar fortsättning på helgen.. // Kramar

  6. stackars lillkillen som råkade ut för detta, men vad bra att det löste sig så bra! Mår själv illa om jag tittar i en kartbok/tidning, så jag måste hela tiden titta på vägen.Ullared är bra när det är lite folk och att vara "barnlös" är nog det bästa, men ibland behövs det kanske provas också. Förstår att det är lönsamt för barnfamiljer om man kommer vid "rätt" tid. Dottern åker dit minst en gång om året, men nu börjar barnen bli stora och vill välja själva!Vad roligt med 3-årskalas! Födelsedags-barnet såg nöjd ut och vilken läcker tårta! Ha det gott i fortsättningen och hoppas lillkillen kommer att trivas i skolan!Kramar till er/Agneta

  7. Hej! Jag heter Joanna och är 23 år gammal när jag var 14 fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppenhjärtat om livet med diagnosen så folk ska få mer förståelse för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder och vad det innebär så besök gärna min blogg:)kram

  8. Annelie, jag tror nog "bara" han blev åksjuk, det är ju sånt som kan hända.Vi har bara ca 1 1/2 timma till Ullared så det kommer fler tillfällen att handla på. Vi fick ju tag i det som var viktigast.Kram vännen// Annelie

  9. Ja du Agneta, allt löste ju sig till det bästa även om vi inte var på allra bästa shopping humöret efter den starten . Det var väl mest dottern som blev rejält ledsen eftersom bilen var alldeles ny inköpt.Men som sagt, det löste sig och nu är den fräsch och doftar gott igen.Lillkillen räknar dagarna, så jag tror nog det blir finemang med skola för honom. Han längtar verkligen. Ny skolväska är inköpt och den plockar han med , packar och packar upp varje dag ;))Ha det gott ni också, hoppas allt är bra med er.Kramar om dig // Annelie

  10. Ni löste det uppkomna problemet med galans! Hoppas han är bättre nu lillkillen så att det bara var något tillfälligt. Roligt med affären din dotter har. Jag tittade lite på hennes presentation och blev så imponerad. Tänk var roligt när ungdomar satsar på det de gillar och gör det helhjärtat! Önskar dig en riktigt fin helg Cikoria! Kramar!

  11. Jodå Myrra, det var "bara" åksjuka, så han piggnade till ganska så fort.Sen måste jag ta dig ur villfarelsen om min dotter, även om det skulle vara lockande att fortsätta att låta dig tro att affären är hennes.Hon jobbar bara där, men presentationen på sidan kan hon nog ta åt sig äran av, det är hon och hennes pojkvän (som är väldigt duktig på datorer) som ordnat med affärens hemsida.;)) Önskar dig en riktigt fin helg också kära Myrra.Kram Annelie

  12. Trist med lill-killen vart åksjuk men bra att det "bara" var det. Jag har aldrig vart till Ullared, kanske ska försöka att pricka in det när vi är hemma nån gång ;o) …. Mysigt med 3års kalas och att du fick träffa dina goingar!! Ha det gott vännen! Peace & Love, Helene

  13. Helene, ja ett besök på Ullared kan väl vara bra att ha i sitt CV, en del älskar det andra hatar det. Jag gör varken eller, men jag gillar priserna och tycker det är helt okay att åka dit, men så har vi ju bara 1 1/2 timmas bilväg dit. Är det alldeles för långa köer kan vi bara vända och åka hem igen. Men den här gången var det inga köer och ont om folk. Alldeles perfekt med andra ord .Kärlek och fred till dig med<3 // Kram Annelie

  14. Men vilken alldeles underbar bild på dig med barnbarnet Annelie :)Lika fina båda två. Vilken dag ni fick!!Kramar om och du, det var ju synd att det inte var bildén på bilden ;)Lena

  15. Vad fina ni är! Och jäkligt snygg bil måste jag säga ;-)Det där med barn som spyr i bilen…. för många år sen när jag jobbade som dagmamma så skulle vi åka på en liten sommarresa till en ort en bit bort som hade en vikingamarknad m.m. Det var vi i familjen och två dagbarn och så våra barns mormor och morfar. Dagbarnen och Tjabo åkte med mig och Mr Johnsson. Tjabolina åkte med mormor och morfar. Det ena var en liten kille från turkiet som inte kunde nån svenska alls och hans mamma kunde inte heller (pappan kunde dock). På morgonen när jag hämtade honom hos hans mamma (vi gjorde så för dom hade ingen bil och bodde på andra sidan stan) så kunde vi ju inte direkt prata med varandra men jag hade pratat med pappan om vår bilfärd. Tyvärr så var han bilsjuk och det hade ju inte gått fram riktigt så efter en stunds bilfärd spydde han ner hela bilen…. eller alla fall hela baksätet. Och Tjabo har alltid varit väldigt känslig mot såna saker så han var så ledsen och mådde så illa han också. Tur att inte han satte igång att spy också på kuppen….Ja så nu vet du att din blogg kan väcka kräkminnen 😉 Hahaha! Hur det kan bli :-)Kram på dej, världens goaste Annelie!

  16. Mib, snälla du inte menade jag att väcka kräkminnen till liv, dom kan man ju leva utan, förlåt, förlåt.Ja bilen går inte av för hackor, synd bara att den bara var till låns under några futtiga minuter till min Käre make. Han fick en körning i julklapp av mig som han utnyttjade för ett tag sedan.Han gillade det skarpt….Kramen till dig du fina // Annelie

  17. Tack Lena, "rodnar lite lätt" Ja det blev faktiskt ett rätt bra kort på oss, att sen Elvin blev ett riktigt 3 års trots troll sekunden efter, och att jag med nöd och näppe kunde kravla mig upp från sittkudden på golvet, det kan man ju inte se…. ;))Jag tror att Lamborghini hade varit snäppet för liten för en tur till Ullared, så det var nog tur att vi hade dotterns Saab kombi trots allt.Kram till dig du fina// Annelie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s