Jag må jag leva….

Oj så mycket gratulationer jag fått på fejan idag, telefonsamtal från barnen och sms från vänner.
Man kan tro att jag fyller jämnt, men så är inte fallet…56 är för mig väldigt ojämnt i alla fall.

Pratade med sonen nyss och han konstaterade att han fyllde 34 år i år och hans storebror blir 38 , så då är det ju faktiskt inte konstigt att jag är så pass gammal som jag är.


Igår var äldsta sonen med familj här och grattade mig, hela familjen var med för en gångs skull…16 åringen brukar stanna hemma nu förtiden, vilket är fullt förståeligt,tycker jag. Klart att det är roligare att vara hemma och spela eller skönare att ligga kvar i sängen hela dagen när man har lägenheten för sig själv för en gångs skull…
Vi fikade, lekte och pratade och hade det mysigt.


Här är Hannah och Elvin i lekrummet.


Och Nils, alltid lika glad och nöjd.
Sen gick vi ut och lekte lite innan det var tid att åka hem för matlagning och nattning av de minsta.


Rasmus lär Nils konsten att hälla upp kaffe på rätt sätt och njuta av den ädla drycken. Nils är en mycket läraktig elev, dock gillade han den rosa stekspaden bättre
Jag fick en egenhändigt gjord present av Hannah.


Detta vackra halsbandet, hon är så duktig, både på att pyssla, sy och baka. Jag har både duk och kudde här i storarummet som hon har gjort och örhängen, halsband och armband. Det är värdefulla presenter som jag är väldigt rädd om.

Idag då, vad händer idag ?
Inte så mycket faktiskt, Käre maken åkte iväg och jobbade tidigt i morse, så det bidde inget kaffe på sängen, men väl en puss och ett grattis.

Sen ringde jag till försäkringskassan för att höra om de fått in mitt nya läkarintyg ännu, vilket de inte hade fått…
Ringde till ortopeden ( igen) för att be dom påminna läkaren (igen) att skicka iväg det snarast. För enligt mitt gamla intyg så skulle jag ju börjat jobba halvtid idag.
Sköterskan bad tusen gånger om ursäkt, hon såg att jag redan ringt in och påmint innan, men tyvärr jobbade inte den läkaren från i morgon, men hon skulle lägga en lapp på hans tangentbord, så han säkert skulle se den.
Jag tackar och lägger på.


20 minuter senare ringer telefonen, det är doktorn, som ber om ursäkt även han. – Jag har inget att skylla på, sa han, jag gör så gott jag kan , men ibland räcker inte det.
Klart jag förlät honom, så nu är det fixat och klart.

Jag vet inte hur det kom sig att han var där nu, för enligt sköterskan skulle han inte komma fråns i kväll och ha nattjouren. Men vem bryr sig, huvudsaken är att sjukintyget är fixat.

Nu ska jag ut och leka med lite barn från dagiset, sen ska jag följa med dom tillbaka för att vara på avdelningen, för klockan fem är det Apt möte och det ska jag vara med på har jag tänkt .

Ha det gott alla, och tack för födelsedagshälsningar, de gör mig väldigt glad ska ni vet.
Kram Annelie

4 thoughts on “Jag må jag leva….

  1. Vilket fint halsband du fick..duktig tjej :-)Dåligt av läkaren att inte skicka intyget, men de har kanske mycket att stå i. Mysigt att ha barn och barnbarn hemma.Ha en riktigt fin födelsedag vännen !!! Kram Annika

  2. Vad mysigt att familjen kom och grattade dig och så en puss av gubben innan han åkte :o))Visst är det konstigt det där med hur mycket man fyller, min son blev nyss 27…….och ungefär så gammal känner jag mig vissa dagar :o)) Inte idag då efter en jobbhelg!Vad bra att du fick ditt intyg då, stressade läkare!ha en fin dag med barnen och sedan APT!Grattis kramen Maritha

  3. Vilken underbar gåva med så fina barnbarn och vilken förmån att ha en så ung och söt mamma. Jag hoppas dina barn uppskattar det. Ha en fortsatt bra avslut på Din Dag!Kram/Susanne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s