En vecka avklarad

Ja, då har jag alltså jobbat en vecka på mitt förhoppningsvis nya jobb.
Jag trivs än så långe riktigt bra och hoppas få stanna.
Det är ju en månad till att börja med, sen ska det utvärderas,både från mig, min arbetsgivare och läkaren som har hand om ”min kropp”.

Visst har jag ont fortfarande, det kommer ju inte gå över, men jag är definitivt inte lika stressad nu, som innan och det är ju ett gott tecken.

Hundtrassel vid pappas stuga.

Jag sover bättre på nätterna och kan till och med läsa lite i tidningen på morgonen, även om jag inte lyckas koncentrera mig på allt som står där.

Jag åker buss till jobbet, att gå till bussen tar 10-15 minuter, beroende på hur jag mår och resan tar ca 10 minuter så det är helt ok tycker jag.
Nu blev jag ju sjukskriven en viss del, så jag ska göra 6 timmar om dagen,
Det passar rätt bra eftersom killen jag ska vara resurs till är på skolan ungefär så länge. Resterande får jag göra på fritids. Det är ett roligt och stimulerande jobb och jag trivs bra med både läraren och barnen i klassen.
Jag äter lunch tillsammans med förskoleklassen, ettan och tvåan. Något som jag uppskattar väldigt är att vi har fem tysta minuter i matsalen då alla har tagit sin mat och sitter ner. Det blir så lugnt och tyst i matsalen och alla sitter och äter i godan ro, och dom är så duktiga på att hålla de här minuterna . Efter de fem minuterna sätter sorlet igång igen.

Även rutten frukt kan vara eftertraktad.

Med anledningav bilden ovan kom jag på en sak jag hörde i affären i helgen.
Det var en mamma och en flicka som var vid frukt o grönsaksdisken. Affären hade extrapris på champinjoner, och de såg verkligen fina ut, varav denna dialog utspelades:
Flickan – Mamma jag vill ha champinjoner.
Mamma – Nej vi har champinjoner hemma.
Flickan – Men jag vill ha, kan vi inte köpa.
Mamma – Nej vi har champinjoner som ligger hemma och ruttnar, vi får äta dom först.
Flickan, med gråt i rösten – Mamma jag vill inte ha rutten svamp…..
Ja, jag förstår henne , det skulle inte jag heller vilja ha.

Sen är det pappa då, för er som är intresserade. Han är hemma nu, vid gott mod, han har fått upp bra rörlighet och  minnet är helt okey, så det verkar inte som om han tog någon större  skada av den där elakingen till fästing. Det kommer naturligtvis ta tid innan han får upp full rörlighet, men han klarar att bo hemma och kan åka till stugan med sin Ulla och njuta av naturen, Bara det känns underbart.

Det här kortet ville jag egentligen inte att min Käre man skulle ta på mig, jag kände mig inte speciellt sugen på att bli fotograferad. Men  när jag säger det så svarar han , – Det är så skumt ute nu så det är ingen fara…
Jag undrar vad han menade med det?  Jag hade väl kanske hellre hört – Men du är alltid vacker älskling.
Men den tiden man fick höra sånt är väl förbi kan jag tänka.

Nu ska jag gå och leta i mina gömmor, i morgon ska vi ha tema Turkiet i skolan, och vi ska vara utklädda.
Inte vet jag hur det ska bli, utklädning är ju inte mitt bord direkt och Turkiet har jag aldrig varit i, men nån sjal av nåt slag ska jag väl kunna gräva fram, eller om jag skulle sätta mig och sy i silvriga paljetter i min behå och ta sjalen runt magen….Nä, det vore nog att överdriv en del skulle jag tro, jag har ju faktiskt förhoppningar om att få stanna ett tag på den här tjänsten.
Mossa,mossa alla människobarn.
Kram Annelie

9 thoughts on “En vecka avklarad

  1. Vad härligt att höra att du trivs på det nya jobbet. Det märks med på det du skriver..känner igen den glada Annelie igen 🙂 Underbart <3.. Skönt att du fick dina 6 timmar. Så roligt att din pappa är så pass pigg nu.Håller tummarna på att du får vara kvar.Massor av varma kramar ❤ Annika

  2. Vad skönt att du mår bättre, hoppas verkligen du får stanna där och fortsätta må bättre!Härligt också att din pappa mår okay och att det går åt rätt håll. Att det var en fästing hade jag nog missat nånstans på vägen. Men jag har ju också haft en period (har?) med lite mindra bloggläsande. Fästingar är ett otyg! :(Fina foton på hundar, trädgård och på bästaste dig! Skumt eller ej, saknar dig gör jag när jag ser dig :)Kramar om!Nina

  3. Så skönt att det går bra och att du känner dig mindre stressad så då hoppas vi att du får stanna kvar på jobbet. Sjukskrivningen var ju bra så du får minska i tid lite :o))Skönt att pappa är piggare!Han glömde nog säga vad han tänkte för du ÄR vacker vännen :o))Hoppas du hittar nåt "turkiskt" :o))Kram och en fining på kinden // Maritha

  4. Tycker du är jätte vacker på bilden, din gubbe var nog lite ur balance den dan……det är inte alltid dom får till det dom stackarna hahaha! Det ser så fint ut vid din pappas stuga påminnner mig mycket om hemma i Småland ;o) Skönt att både du och pappsen känner att det går åt rätt håll. Peace n Love, Helene

  5. Du är jättefin på alla bilder Annelie!Skönt att din pappa r bättre och att nya jobbet verkar funka.Fem tysta minuter låter som en jättebra idé som alla skolor borde efterapa.Kramar!

  6. Åh tack för alla underbara bilder och för att jag fick ta del av er semester. Det har varit en underbar stund när jag egentligen bara skulle titta in och säga hej till dig, men fastnade totalt i dina berättelser och fina bilder. Vad härligt ni har haft det! Och jag tänker så mycket på Håkan när jag ser er kärlek och glädje till varandra. Den är så fin och ni älskar varandra så mycket, det går inte att ta miste på. När jag ser ert husvagnsekipage så tänker jag på glädjen när vi själva drog iväg ut. Vi hade också blå och vit husvagn och mörkblå dragbil. Så tack för din fina blogg och allt gott inför hösten till dig och din familj! Lycka till på nya jobbet! Kramar många till dig min vän!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s